IFLA # 1 - invigningen

Nu har jag landat på konferensen och nästan två dagar har passerat. Kom igår mitt på dagen och missade tyvärr invigningen som tydligen var fantastisk. Jan Eliasson var huvudtalare och det hela avsutades med att en grupp som imiterade ABBA och fick hela kongresssalen att dansa!

Chatt

Skulle ditt bibliotek, eller kanske hela SLUB kunna använda sig av chatt? Hur och när? I vilket syfte?Jag tycker vi skulle använda oss av chatt. Det kan både fungera på ett lokalt bibliotek men också en samlad SLUB-chatt. Jag tycker att chatt kan vara ett komplement till e-post och mail och den som ändå bevakar dessa tjänster kan också chatta. Vi har inte större tryck på e-post och telefon än att detta borde vara ganska lätt genomförbart. Vi behöver nog fundera på syftet för att se om det är bättre med en lokal chatt eller om det skulle fungera med en chatt för hela SLUB.

Vilka för- och nackdelar kan finnas med möjligheten för användare att chatta med ditt bibliotek? Fördelar är att man får svar på en gång och att det är lite mindre formellt. Man kan ha en konversation om frågeställningen så det är lättare att få rätt svar. Vad jag förstår så finns det yngre som tycker att mail är för omständigt och då måste vi ju också finnas till hands med de medium som passar våra kunder. Ser egentligen inte så många nackdelar med chatt mellan kunder och biblioteket, det skulle vara att bemanna chatten, men det tror jag går i kombination med andra tjänster. Det är ju viktigt att man svarar på en gång, annars finns det ju ingen vits med chatt.

Finns det för- och nackdelar med att kunna chatta med kollegor? Fördelar är att det är informellt och går snabbt och man kan ha en dialog om problematiken. Det är också platsoberoende och man får svar i stunden. Man kan fråga om något som man själv är mitt i och som man vill ha feedback på för att komma vidare. Lite som att springa till en kollegas rum för ett svar. Nackdelen är, som för många tjänster av det här slaget, total nåbarhet. Det kan vara svårt att ta in nya frågeställningar när man i tanken är någon annan stans. Det gäller också att komma ihåg att stänga av chatten när man inte är på plats, eller inte har tid och ibland säga att man inte kan svara eftersom man måste prioritera något annat. Detta tror jag kan vara det svåraste – hur vi prioriterar vår tid och hur vi behåller tankarna till fördjupning.

RSS

Vilka eventuella styrkor och svagheter ser du hos RSS som ett redskap för kontinuerlig omvärldsbevakning?

RSS är en bra metod att bli uppdaterad på vad som händer på andra ställen, man behöver inte själv gå in och läsa en blogg eller något annat nyhetsflöde utan får det direkt till sin webbläsare/e-post. Problemet som jag ser det är att sovra och kunna hantera hur många flöden man kan följa. Man kan lätt drunkna i information.

Tror du att du kommer att använda dig av RSS för din privata informationsinhämtning?

Jag gör det redan idag, men har problem med sovrandet. Man får inte blir för stressad över att man inte hinner titta i alla flöden hela tiden, då får man jobba endast med omvärldsbevakning. Jag tror tricket är att hitta några som man följer som har ett betaflöde så får man förlita sig på att de gör bra urval.

Är denna teknik relevant för bibliotekens arbete eller ej? Motivera!

Självklart är den här tekniken relevant för oss. Vi kan ta in flöden på våra webbsidor som är relevant för andra lika väl som vi kan ge folk möjligheten att ta in våra nyhetsflöden. För många personligen, kan man hitta olika favoriter att följa.

Sociala nätverkstjänster

Hur skulle ditt bibliotek kunna använda sociala nätverkstjänster? I vilket syfte?

Sociala nätverkstjänster kan vara användbara för bibliotek om våra kunder använder dessa. Vi behöver finnas på de arenor som kunderna använder. Därför är det viktigt att vi analyserar våra kunders beteende så att vi är där de är.

Det är lätt att nå människor och närverka, det blir inte lika formellt som mail och annan kontakt. Det är också lättar att hålla kontakt över långa avstånd, vilket borde vara något för SLU som finns utspritt dels i landet och dels utan för landet i olika forskningsprojekt.

Det viktiga är att man inte dubblerar allt arbete utan att man hittar samverkansformer så att man kan publicera nyheter på flera olika platser och former. Vi måste inse att alla inte har samma beteenden och då måste vi ha många kanaler till vårt förfogande. Sociala medier är ett av flera sätt att nå våra kunder.

Har du själv någon användning av sociala nätverkstjänster?

Jag är med på Facebook och Linkedin sedan några år. Jag har inte behov av att statusuppdatera hela världen med vad jag gör varje minut, men jag följer gärna lite vad andra gör och framförallt tycker jag det är lättare att hålla kontakt med lite mer avlägsna vänner via FB. Alla som har ett konto är inte alltid så aktiva, så man kan inte tro att alla läser meddelanden där så ofta som man ibland skulle önska. Det kan jag se som ett dilemma. Jag har också fått tips kring jobbet via Facebook, i samband med att någon har lagt ut bra tips på artiklar etc. Vet att man kan ha ett striktare flöde för vilka man följer och på så sätt bara se till att man får bra inlägg som ger en något. Men FB är en så länge mest en privat historia för mig, så då är jag inte så stirkt i urvalet.

Hur skulle ditt bibliotek kunna använda sociala nätverkstjänster?
På många olika sätt, som marknadsföring och som kollegialt nätverkande. Det gäller nog bara att börja och ha en strategi för att hitta former. Jag tror dock att det är viktigt att man har en plan, så man inte bara kör igång och så dör det pga. för lite innehåll och substans. Har man startat så börjar ju det stora jobbet att verkligen använda den nya formen av kommunikation.


Har du själv någon användning av sociala nätverkstjänster?
Än så länge är det främst privat jag använder sociala nätverkstjänster, men ibland har jobbrelaterade saker dykt upp. Har själv valt att hålla en ganska låg profil på statusuppdateringar och då säger det sig ju själv att man kanske inte får ut lika mycket av det som om man hade en tydlig inritning och bara tog in de som gav en något ordentligt tillbaka. Leo Babauta skriver om detta i The power of less, om att strategin är att verkligen bara anvädna det som man får ut något av, annars druknar det i allt sorl.

Reflektioner över blogg

Hittade du någon intressant biblioteksblogg?
Jag följer diverse biblitoeksbloggar dock inte regelbundet blandannat Biblioteksrelaterat som nu gått i graven. Vilket tyder på min oregelbundentet;-).... Oftas söker jag en sakfråga och får svar från en blogg och är det en biblioteksrelaterad fårga hamnar jag på ofta på bloggar, bland annat hos Anna-Stina Axelsson som har mycket klokt att säga på Biblobuster

Kommer du att återkomma till SLU:s forskarblogg för att få omvärldsbevakning?
Ibland men det är lite för få som skriver där och inläggen är lite för långa tycker jag för en blogg. För mig får bloggar inte bli artiklar/essäer/. Då är det något annat. Det skall vara lagom långa inlägg för att passa formatet.

Kan en blogg vara ett instrument för att kommunicera med våra låntagare?
Jag tycker att bloggens interaktivitet är bra, vi kan få direkt feedback på frågor. En bra form att sprida nyheter på för det är enklet att publicera.

Om bloggen skall lyfta måste den vara väldigt personlig och man måste jobba mycket med skrivandet för att bli något som studenter och forskare verkligen vill följa. Det kräver ganska mycket. Kommer inte ihåg var jag sett ett sådant exempel, men det var en amerikansk bibliotekare som bloggade om sjuksköterskeutbildningen på universitetet som blev väldigt populär.

Kan du se något negativt med bloggar? Något positivt?
Jag kan nog inte se något negativt. Det gör väl inget att det finns fler som debatterar och diskuterar saker, men att tro att alla är lika intresserade av att läsa alla tankar är nog en övertro på hur intressant man själv är. Jag tror det finns en massa som skriver för en väldigt liten skara. Det kräver ganska mycket för att bli riktigt läst av en större skara.